Studera på folkhögskola

I regeringens proposition 2013/14:172 ”Allas kunskap – allas bildning” formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken.

”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.”

Det innebär att statens ambitioner med politiken blir tydligare och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen där folkbildningen tidigare ingick.

Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som skolform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna.

Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden:

  • Allmän linje(behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer
  • Profilkurser
  • Yrkesutbildningar
  • Distanskurser
  • Kortkurser, framför allt sommarkurser

Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitets- och högskolerådet kan Allmän kurs ge behörighet till högre studier.

Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och landstingsbidrag. De studerande får studiestöd genom CSN.

Regeringen har följande syften med statens bidrag till folkbildningen:

  • stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin
  • bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
  • bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället
  • bidra till att bredda för och öka delaktigheten i kulturlivet

Det finns 154 folkhögskolor runt om i landet. De flesta folkhögskolor ägs och drivs av folkrörelser eller andra organisationer. Övriga folkhögskolor ägs och drivs av regioner/landsting eller kommuner.

Läs mer om folkhögskolor

 

  1. Får jag betyg på Folkhögskolan?

    Nej, folkhögskolan ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget bedömningssystem. Den som studerar på behörighetsgivande kurs (allmän kurs) kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Detta grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan.

    Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.

  2. Vad är det för skillnad på folkhögskola och universitet/högskola?

    Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng. På vissa av folkhögskolornas yrkesutbildningar studerar man dock på eftergymnasial nivå och då ställs ofta samma förkunskapskrav som för högskolans kurser, dvs grundläggande behörighet för högskolestudier.

  3. Kan jag söka studiemedel för att gå på Birka?

    Ja, när du studerar på Birka har man möjlighet att söka statligt studiestöd hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Hur mycket och hur länge man får studiestöd beror på flera olika saker.